Hadeeth Cards
Da'wa cards that highlight great meanings from the noble prophetic hadiths in a simple style and attractive display that helps the Muslim to have a deeper understanding of his religion in an easy way
All
'Abdullah ibn 'Amr ibn al-'As (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: “För den av er som vaknar frisk i sin kropp, trygg i sitt hem och med försörjning för dagen, är det som om han har fått allt i hela världen.”
Återberättad av at-Tirmidhi och Ibn Majah
Profeten ﷺ förklarade att en muslim som vaknar vid god hälsa, fri från sjukdomar och besvär, som själv är trygg, och även hans familj och lever i ett fridfullt hem och inte känner rädsla när man beger sig ut, och som har tillräckligt med tillåten försörjning för sin dag, han är som en person som har fått hela världen.
‘A'ishah (må Allah vara nöjd med henne) berättade: ”Allahs sändebud ﷺ brukade föredra korta och omfattande böner och undvek de som inte var sådana.”
Återberättad av Abu Dawud och Ahmad
Profeten ﷺ brukade tycka om böner som var omfattande i sin innebörd, men få till orden, sådana som rymde gott både för detta liv och det kommande, där det fanns lovprisning av Allah och goda önskemål. Böner som saknade detta brukade han undvika.
Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) berättade att han hörde Allahs sändebud ﷺ säga: ”Att svära en ed kan få varan att sälja, men det raderar välsignelsen ur vinsten.”
Al-Bukhari och Muslim
Profeten ﷺ varnade för att svära eder i stor utsträckning, särskilt i handel, även om man talar sanning. Eden kan göra att varan går åt snabbare, men samtidigt tar den bort välsignelsen i inkomsten. Välsignelsen kan försvinna genom att Allah låter vinsten sedan drabbas av förluster som stöld, brand, översvämning, beslagtagande, rån eller andra händelser som förstör förtjänsten.
Ubayy ibn Kaʿb (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: ”Förbanna inte vinden. När ni upplever något i den som ni ogillar, säg: ’Allah! Vi ber dig om det goda i denna vind, det goda som finns i den och det goda som den har beordrats med. Och vi söker skydd hos dig från det onda i denna vind, det onda som finns i den och det onda som den har beordrats med.’”
Återberättad av at-Tirmidhi
Profeten ﷺ förbjöd att talla illa om eller förbanna vinden, för den är skapad och beordrad av sin Herre. Den kan föra med sig både barmhärtighet och straff. Att förbanna vinden innebär i själva verket att man riktar sitt missnöje mot Allah, som skapat och styr den, och det är en form av missnöje med hans beslut. Därför vägledde profeten ﷺ istället till att vända sig till Allah, vindens Skapare, genom att be honom om dess goda, såsom regn och befruktning av grödor. Samt att söka skydd från dess onda, såsom förstörda skördar och träd, döda boskap eller raserade byggnader. På så vis fullbordas tjänarens sanna dyrkan av Allah.
Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) berättade att profeten ﷺ sa: ”Ingen av er bör säga: ’Allah! Förlåt mig om du vill, förbarma dig över mig om du vill, försörj mig om du vill.’ Låt honom istället vara bestämd i sin bön, för Allah gör vad han vill och ingen kan tvinga honom.” Och i en version återgiven av Muslim: ”Låt honom vara bestämd i sin bön och ha höga förväntningar, för ingenting som Allah ger är för stort för honom.”
Al-Bukhari och Muslim
Profeten ﷺ förbjöd att man knyter sin bön till något villkor, även om det är till Allahs vilja. Det är nämligen redan en självklarhet att Allah endast förlåter, förbarmar sig eller försörjer om han så vill. Att uttrycka villkor blir därför meningslöst och olämpligt, eftersom villkor bara används gentemot någon som kan handla under tvång eller som saknar förmåga, och Allah är upphöjd över sådant. Profeten ﷺ klargjorde detta i slutet av Hadithen genom att säga: ”Det finns ingen som kan tvinga honom.” Allah är inte heller oförmögen eller tyngd av att ge, därför finns det ingen anledning att säga ”om du vill” som om det vore svårt för honom. Tvärtom är allt han ger enkelt för honom, och ingenting han skänker är för stort. Att villkora sin bön på detta sätt ger en uppfattning av att man inte är helt i behov av Allahs förlåtelse, eller att man kan klara sig utan den. Ett sådant sätt att tala används i vanliga fall bara med någon man antingen inte behöver, eller som är oförmögen att hjälpa. Men gentemot Allah, som är den Allsmäktige, den Oberoende, den man helt och fullt är beroende av, ska man istället vara fast i sin bön och åkalla honom som en fattig och behövande tjänare, i fullt beroende av honom som är den fullkomligt Självtillräcklige och den som förmår allt.
Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: ”Må en mans näsa tryckas ned i stoftet, den som, när jag nämns, inte sänder välsignelser över mig. Må en mans näsa tryckas ned i stoftet, den som får uppleva Ramadan, men låter månaden gå utan att bli förlåten. Må en mans näsa tryckas ned i stoftet, den som finner sina föräldrar vid hög ålder, men inte genom dem får inträde paradiset.”
Återberättad av at-Tirmidhi och Ahmad
Profeten ﷺ bad mot tre typer av människor, med uttrycket ”må hans näsa tryckas ned i stoftet”. Detta är ett arabiskt idiomatiskt uttryck, som betyder att man önskar någon förnedring, skam och förlust. Den första är den som hör profetens ﷺ namn, men inte ber över honom genom att säga "Sallallahu ʿalayhi wa sallam" (må Allah hylla honom och sända fred över honom) eller liknande. Den andra är den som får uppleva Ramadan, men inte använder månaden för att göra goda handlingar, så att den tar slut utan att han har blivit förlåten. Den tredje är den som får uppleva att båda hans föräldrar, eller en av dem, når hög ålder, men ändå blir de inte orsak till att han når paradiset. På grund av att han inte visar dem godhet och brister i deras rättigheter.
Al-Bara' (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: ”När två muslimer möts och hälsar på varandra med handslag, förlåts de innan de skiljs åt.”
Återberättad av Abu Dawud, at-Tirmidhi, Ibn Majah och Ahmad
Profeten ﷺ berättade att när två muslimer möts, till exempel på vägen, och hälsar på varandra genom att ta i hand, så förlåts de båda innan de skiljs åt, antingen när de går åt olika håll eller när handslaget avslutas.
ʿAbdullah ibn ʿAmr ibn al-ʿAs (må Allah vara nöjd honom) berättade att han hörde Allahs sändebud ﷺ säga: ”Alla Adams barns hjärtan är mellan två fingrar av den Nåderikes fingrar, som om de vore ett enda hjärta. Han vänder dem dit han vill.” Sedan sa Allahs sändebud ﷺ: ”Du som vänder hjärtan! Vänd våra hjärtan till att lyda dig.”
Återberättad av Muslim
Profeten ﷺ berättade att alla människors hjärtan är mellan två fingrar av den Nåderikes fingrar, och att han styr dem dit han vill. Om han vill håller han dem stadigt vid sanningen, och om han vill låter han dem vika bort från den. Hur han hanterar alla dessa hjärtan är som hanterandet av ett enda hjärta, och inget avleder honom från något annat. Därefter bad profeten ﷺ: "Du som vänder hjärtan!" Ibland mot lydnad och ibland mot olydnad, ibland mot åminnelse och ibland mot glömska, "vänd våra hjärtan till att lyda dig.”
ʿAbdullah ibn Masʿud (må Allah vara nöjd med honom) berättade att han hörde profeten ﷺ säga: ”Må Allah ge glans och lyster åt den som hör något från oss och återberättar det så som han hörde det. Måhända att den som får det återberättat förstår innebörden bättre än den som först hörde det.”
Återberättad av at-Tirmidhi, Ibn Majah och Ahmad
Profeten ﷺ bad för den som hör hans ord, bevarar dem och förmedlar dem vidare, att han ska få skönhet, glädje och välbehag i detta liv, och att Allah ska låta honom uppleva samma lyster och njutning i paradiset i det kommande livet. Det kan hända att den som får höra återberättelsen förstår den djupare, reflekterar och drar bättre slutsatser än den som först förmedlade den. Den förste kan vara starkare i att minnas och att återge, medan den andre kan vara starkare i förståelsen och slutsatserna.
