Hadeeth Cards
Da'wa cards that highlight great meanings from the noble prophetic hadiths in a simple style and attractive display that helps the Muslim to have a deeper understanding of his religion in an easy way
All
Abu Musa (må Allah vara nöjd med honom) berättade att profeten ﷺ sa: ”Sannerligen har den troende i paradiset ett tält gjort av en enda urholkad pärla, som är sextio [arabiska] mil långt. I det har den troende sina hustrur, och han besöker dem, men de kan inte se varandra.”
Al-Bukhari och Muslim
Profeten ﷺ beskrev något av paradiset fröjder, den troende får där ett stort tält, vidsträckt och rymligt, gjort av en enda urholkad pärla. Dess längd och bredd i höjden är sextio arabiska mil. I varje del och hörn av tältet finns hustrur, och den troende rör sig mellan dem, utan att de ser varandra.
Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: ”Allah sa: ’Jag har förberett för mina rättfärdiga tjänare det som inget öga har sett, det inget öra har hört och det som aldrig har föresvävat någon människas hjärta.’” Abu Hurayrah sa: ”Läs, om ni vill: ‘Ingen själ vet vad som döljs åt dem av ögonfröjd’ (32:17)."
Al-Bukhari och Muslim
Profeten ﷺ återberättade att Allah själv säger: "Jag har förberett och skapat något helt unikt för mina rättfärdiga tjänare i paradiset. Sådant som inga ögon någonsin sett, inga öron någonsin hört och som ingen människa ens kunnat föreställa sig i sitt hjärta. Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) bekräftade detta med Koranens ord: ”Och ingen själ vet vilken ögonfröjd som hålls gömd för dessa.” (32:17).
Abu 'Abdillah al-Jadali berättade att han frågade 'A'ishah, de troendes moder (må Allah vara nöjd med henne), om Allahs sändebuds ﷺ karaktär, och hon sa: ”Han ﷺ var inte oanständig, inte grov, och han höjde inte rösten på marknadsplatserna. Han bemötte aldrig en dålig handling med en dålig handling, utan han förlät och hade överseende.”
Återberättad av at-Tirmidhi och Ahmad
När 'A'ishah (må Allah vara nöjd med henne) blev tillfrågad om profetens ﷺ karaktär, beskrev hon honom som fri från all slags oanständighet och dåligt beteende, både i ord och handling. Han använde inte heller hårda eller oförskämda uttryck, och han var aldrig vulgär eller skamlös. Inte heller var han högljudd eller skrek när han var ute bland människor, och han bemötte aldrig en dålig handling med en annan dålig handling. I stället bemötte han ont med gott, förlät genuint från sitt inre, och visade även förlåtelse och överseende till det yttre.
Hani, som tjänade ‘Uthman (må Allah vara nöjd med honom), berättade att när ‘Uthman stod vid en grav brukade han gråta tills hans skägg blev genomblött. Det sades till honom: ”Paradiset och elden kan nämnas utan att du gråter, men du gråter av detta?” Han svarade: Allahs sändebud ﷺ sa: ”Graven är det kommande livets första etapp. Om en person klarar sig där blir det som följer lättare, men om han inte klarar sig där blir det som följer svårare.”
Återberättad av at-Tirmidhi och Ibn Majah
Ledaren för de troende, ‘Uthman ibn ‘Affan (må Allah vara nöjd med honom), brukade gråta djupt och länge när han stod vid en grav, så mycket att tårarna blötte hans skägg. Det sades till honom: ”Paradiset och elden nämns utan att du gråter av vare sig längtan efter paradiset eller rädsla för elden, och ändå gråter du när du ser en grav?” Han svarade att profeten ﷺ har berättat att graven är den första etappen i det kommande livet Om en person klarar sig där, och befrias från dess straff, kommer allt därefter vara lättare. Men om han inte klarar sig från att straffas då, kommer varje följande etapp att vara ännu värre.
Bahz ibn Hakim återberättade från sin far, som återberättade från sin farfar, att han sa: "Jag sa: 'Allahs sändebud, vem ska jag visa mest godhet mot?' Han svarade: 'Din mor, sedan din mor, sedan din mor, sedan din far, och därefter de släktingar som står dig närmast, i turordning efter hur nära de är.'"
Återberättad av Abu Dawud, at-Tirmidhi och Ahmad
Profeten ﷺ klargjorde att den person som har störst rätt till godhet, vänligt bemötande och omtanke är modern. Han nämnde henne tre gånger för att betona hennes särställning och förtjänst framför alla andra människor. Sedan nämnde han fadern, som den näst mest berättigade till godhet och därefter släktingar, i ordning efter hur nära de står en. Ju närmare släktskap, desto större rätt till omsorg och kontakt.
Abu Sa‘id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: ”Om någon som säger: 'Jag är nöjd med Allah som Herre, med islam som religion och med Muhammed som sändebud', så kommer paradiset att bli obligatoriskt för honom.”
Återberättad av Abu Dawud
Profeten ﷺ förklarar att den som yttrar: "Jag är nöjd med Allah som Herre", det vill säga att han accepterar Allah som sin gudom, den som fostrar och äger, ens mästare och den som ordnar hans angelägenheter, "och med islam som religion", med alla dess bud och förbud, som en väg, en troslära och ett sätt att leva, i både övertygelse och underkastelse, "och med Muhammed som sändebud", och profet, med allt han kom med och förmedlade till oss; den som säger detta har lovats paradiset.
'Ubadah ibn al-Samit (må Allah vara nöjd med honom), som deltog i slaget vid Badr och var en av de tolv ledare som gav profeten ﷺ sin ed vid al-'Aqabah, berättade att Allahs sändebud ﷺ sa, medan en grupp av hans följeslagare satt omkring honom: ”Ge mig ert lojalitetslöfte att inte dyrka något vid Allahs sida, inte stjäla, inte begå otukt, inte döda era barn, inte tillskriva någon ett barn som inte är hans, och inte vara olydiga i det som är gott. Den av er som håller detta löfte, ska få sin belöning från Allah. Om någon begår något av detta och straffas för det i denna värld, så ska han få sin synd sonad genom detta. Och om någon begår något av detta och Allah döljer det, så vilar hans angelägenhet hos Allah. Ifall Allah vill, förlåter han honom, och ifall han vill straffar han honom.” Så vi gav honom vårt löfte om detta.
Al-Bukhari och Muslim
'Ubadah ibn al-Samit (må Allah vara nöjd med honom), som deltog i det stora slaget vid Badr och som var ledare för sitt folk när de trädde fram för att avge lojalitetslöftet till profeten ﷺ under natten vid al-'Aqabah, då profeten ﷺ ännu befann sig i Mecka före utvandringen till Medina, berättade att profeten ﷺ satt med sina följeslagare och bad dem avge ett löfte rörande följande punkter: 1. Att inte dyrka någon annan vid Allahs sida, inte ens om det vore någon liten handling. 2. Att inte stjäla. 3. Att inte begå den skamlösa synden otukt. 4. Att inte döda sina barn, vare sig pojkar av rädsla för fattigdom eller flickor av rädsla för skam, vilket var förekommande bland vissa arabiska stammar. 5. Att inte komma med påhittade falska anklagelser som involverar handlingar utförda med händer och fötter. Då de flesta handlingar sker genom dem, även om andra kroppsdelar också kan vara delaktiga. 6. Att inte vara olydiga mot profeten ﷺ i sådant som är rätt och gott. Den som håller sitt löfte och står fast vid det, ska få sin belöning av Allah. Den som begår någon av dessa handlingar, förutom att dyrka andra än Allah, och straffas i denna värld genom de fastställda straffen, får sin synd sonad. Och om någon begår något av detta och Allah döljer det, ska hans angelägenhet vila hos Allah. Allah kan antingen förlåta eller straffa. Alla närvarande gav profeten ﷺ sitt löfte om detta.
Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: ”Islam började som något främmande, och det kommer att återgå till att vara främmande, som det började. De främmande ska därför få goda besked.”
Återberättad av Muslim
Profeten ﷺ förklarar att islam till en början var något främmande; få människor följde det, och de som gjorde det stod ensamma bland folket. Han berättar också att islam i slutet av tiderna kommer att återgå till ett liknande tillstånd, därför tillkommer glädje, lycka och välsignelser de främmande.
Sahl ibn Sa‘d (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: ”Akta er för de till synes obetydliga synderna. Liknelsen för de obetydliga synderna är som ett folk som slog läger i botten av en dal. Den ene kom med en liten pinne och den andre kom med en liten pinne, tills de tillsammans kunde baka sitt bröd. Och de till synes obetydliga synderna, när en människa hålls ansvarig för dem, förgör de henne.”
Återberättad av Ahmad
Profeten ﷺ varnar för att ta lätt på små synder och att samla dem på hög. Även om varje synd för sig kan tyckas obetydlig, blir deras samlade verkan förödande. Han ger en tydlig liknelse, ett folk slår läger i en dal, och var och en bidrar med en liten vedpinne. Varje pinne för sig är obetydlig, men tillsammans räcker de för att baka brödet. På samma sätt kan de små synderna, om människan inte ångrar sig för dem och Allah inte förlåter henne, samlas och till slut leda till hennes undergång.
